Om Fjällbete

Fjällbetes ändamål

Vi behöver inte vara många, och inte speciellt stora för att påverka världens gång.
Hunden hette Bess och hon kunde trots sina ynka 15 kg, övertyga en stor flock ”galna” kor att byta riktning.
Hennes jobb kunde vara svårt och synnerligen farligt, och det trivdes hon bra med.

Fjällbetes ändamål är att pröva och visa vägar mot regenerativt lantbruk.

Regenerativt lantbruk är ”möjliggörandet av högsta tänkbara vitalitet i ekosystemen samtidigt som mänskliga behov tillfredsställs effektivt”.
För det finns ingen motsättning mellan maximalt vitala ekosystem och 10 miljarder välmående människor.

Det svåraste är inte allt det nya som vi behöver lära oss. Det svåra är alla gamla ”kunskaper” som vi behöver lära oss av med.

 

 

Fjällbetes strategi

Vi ska vara en spjutspets för regenerativt jordbruk, där vi förbättrar miljön samtidigt som vi producerar hälsosam mat till lågt pris.
Vi ska vara en spjutspets för folkfinansiering som möjliggör delaktighet och medansvar i skötseln av mark och djur.

För alla behöver matjord,… på samma sätt som vi behöver luft och vatten, och ansvaret är allas.

Fjällbete testar och utvecklar folkfinansiering och regenerativt jordbruk. Vi bygger nätverk för likasinnade i Norden och i Baltikum.

 

 

Fjällbetes Laghum

”Laghum” är den ursprungliga stavningen av ordet ”lagom”. Den ursprungliga betydelsen är, ”för det gemensamma”, och ”det som fungerar”. Motsatsen är sådant som är ”i olag” och därför kan behöva ”lagas”. I Fjällbete använder vi ordet ”Laghum” som en översättning av engelskans ”intentional community”.
I direkt översättning skulle det bli ”avsiktlig/ändamålsenlig gemenskap/församling.

Fjällbetes produktion av mat ska inte bara vara bra för kroppen och för naturen, den ska dessutom vara bra för hushållsekonomin. De som vi kan hjälpa med bättre mat till lägre pris kan i sin tur hjälpa Fjällbete på det ena eller andra sättet. Sfären utanför Laghum är det vi kallar marknaden.

Medlemmarna i Fjällbetes Laghum är t.ex. de som investerat och de som låter Fjällbete förvalta deras marker.
Bilden är från Edsåsgården där Laghumfolket brukar träffas och laga mat tillsammans, berätta historier och göra affärer.

 

 

 

Fjällbetes historia

Vi började med en enskild firma 2002, som övergick till en ekonomisk förening 2003, som skaffade ett aktiebolag 2012 vilket i sin tur tog över alltihop 2017.
Knappa 200 företag och enskilda har hittills satsat 2,4 miljoner kr i Fjällbetes utveckling genom åren. Pengar som tagit oss dit vi är idag.
En flock får som producerar ungefär 10 ton lammkött årligen ger oss en ryggrad så att sociala projekt och innovationer kan drivas framåt.
Den röda tråden har hela tiden varit att utveckla modeller för starkare lokala ekonomier. Modeller som vi nu kallar Regenerativt jordbruk och Lokalkapital.

Längst ner på sidan här finns en video som berättar mer om Fjällbetes första 13 år

 

 

Fjällbetes vision

”Vi simmar alla i samma båt”
Folk finansierar de matjordsentreprenörer de tror på, var och en för sitt personliga ansvarstagande och försörjning.
Det betyder att de gruppvis finansierar tillgången till marken, djuren, kunskapen och utrustningen som behövs, företag för företag.

För att någon ska riskera sina pengar så behöver matjordsentreprenörerna förklara vem de är, vilket slags liv de eftersträvar och vilken sorts skötsel av jord, växter och djur som de därför vill få ägna sig åt. Att hålla varandra vid liv är en bra anledning att få vara människor med varandra.

9-10 miljarder Homo Sapiens som bor i samma land, och som gör var sin hektar av matjorden bördigare, tugga för tugga.